saraalexandraandersson

Inget är så viktigt som det första intrycket när man möter någon, den träffen kommer med all största sannolikhet att sätta grunden för alla framtida interaktioner med den personen, och sådana intryck är svåra att ändra på. Så vad gör att vi för det första är så snabba med att döma andra, och för det andra är så svåra med att ändra vår uppfattning när vi väl har bestämt oss för hur någon faktiskt är? Jag vet med mig att jag försöker ha ett öppet sinne för folk jag möter, alla kan ha en dålig dag och kanske inte gör det bästa från sig eller är särskilt glad och öppen. Även jag kan falla dit på att jag dömer folk för fort ibland men oftast är det folk man ser på stan det gäller. Att lära känna en människa innebär ofta att efter många omvägar återvända till sitt första intryck. Tror faktiskt att dom flesta känner igen sig i detta, man går förbi någon och börjar fundera över deras "historia", vad det är för en person, vilka kläder har hon eller han på sig och hur uppträder dom mot sin omgivning? Vi svenskar är oftast rätt snabba med att döma och kategorisera folk! Jag tror att många gör det lätt för sig eller så orkar vi inte lära känna varandra helt enkelt?