Vart skall man börja..
Peace & Love var verkligen pricken över i:et. Även om halva veckan var en enda stor dimma av allt alkoholintag och dess berusning, så var det fanemaj så jävla älskvärt hela alltet. Människorna var hur underbara som helst och det är nästan så att jag kan känna en viss seperationsångest nu när jag tänker efter, hur vemodigt det än låter. Jag får tillexempel bara gåshud av att tänka tanken på våra grannar. Jag menar, hur sköna var inte dom pågarna, och hur skoj hade inte vi tillsammans egentligen! Näfan, nu kan jag bara böna och be för att nästa festival blir minst lika underbar som denna. - Ett stort tack och kärlek till er alla!
