Läs mellan raderna ..
Jag försöker fokusera på det positiva istället för allt det negativa. Men vad jag kan förstå så har vi människor förmågan att uppleva exakt samma situation på väldigt olika sätt. Våra individuella glasögon färgar den information som vi tar in. Vi tolkar det vi ser och upplever det på helt olika sätt. Det jag ser och upplever behöver inte vara den enda sanningen. Jag tror att man är rätt så sårbar just då när man är på väg ut i vuxenlivet. Det är så mycket som förändras då, och det finns så mycket krav på att både lyckas och att vara lycklig. Jag känner en viss skuld över att jag inte lyckats på det absolut bästa sättet, och att det finns andra som har det så mycket bättre hela tiden. Men samtidigt vet jag med mig att denna känslan inte är så ovanlig just i min livssituation och att jag inte är den enda som känner just så här. Det sägs att det enda man har makt över är ens framtid. Även om man inte kan styra allt som händer en så kan man försöka ha en positiv inställning och inte ta nederlag i förskott. Lättare sagt än gjort. Skyhöga förhoppningar skapar mer känslomässig stress än balans i min vardag. Mer eller mindre en okontrollerad rastlöshet. Tankarna och hjärtat går i hundranittio.
